EDITORIAL IDEAS (SWE)

Print Friendly, PDF & Email
GO BACK

On this page you will find some editorial ideas regarding the city Östersund, the region Jämtland and Biathlon in Östersund in Swedish.

Rubrik Text
Vintertramparna förändrar sina vanor Vintertramparna är ett projekt som syftar till att öka cykeltrafiken vintertid. Projektet riktar sig till den som normalt sett inte cyklar på vintern men vill förändra sina resvanor i en mer hälsosam och hållbar riktning. Deltagarna får utrustning för att klara vintercykling och åtar sig att cykla 60% av sina resor mellan december och april.

I år arrangeras Vintertramparna för tionde säsongen av Grön Trafik på Östersunds kommun. Totalt har 1000 personer deltagit och projektet har lett till att deltagarna förändrat sina resvanor och cyklar mer, de använder hjälm i större utsträckning och upplever en bättre hälsa.

https://ostersund.se/trafik-och-infrastruktur/cykeltrafik/vintertramparna.htm

Maskoten Birger uppmuntrar till VM-lek Skidskytte-VM engagerar alla åldrar i Östersund. Förskolebarnen i staden ägnar sig åt VM-lek med ett bollplank med där maskoten Birger är avsändare.

I Östersund vet varenda knatte vem Storsjöodjuret Birger är. Legenden om odjuret i Storsjön är vida känd, och Birger är den barnvänliga varianten som stigit upp på land och påträffas på de flesta tillställningar där barn finns inblandade. Han har också kommit ut med sju egna böcker. Birger både roar och utbildar eftersom han värnar om Storsjöns viktiga vatten. Bakom Birger står Anders Nilsson och Sara Strömberg.

Hållbarhet extremt viktigt Idag är vintertemperaturen är ca 3 grader högre i Östersund än för 30 – 40 år sedan, allt i form av avvikelser från medeltemperaturer dec-jan-feb.

Antalet snödagar minskar med 1-2 per år, på 20 år är det en månad mindre vinter och det är vårt levebröd. Med högre temperaturer funkar det inte heller med konstsnö.

Dessa siffror är SMHI´s officiella statistik från station Frösön. Antalet minskade vinterdagar är SMHI´s framtidsstudie. Du  kan läsa mer här: Framtidsklimat Östersund

  • Jämtlands län nått 70 % som fossilbränslefri region (Sverige 50%)
  • Hållbarhetsplan med klimatkompensation (flygresor, bilresor, nötkött)
  • Snö sparas från säsong till säsong.
  • Skidtunneln i Gällö har kommit

Kontakt: Ulf von Sydow, Skidskytte-VMs hållbarhetsinspiratör, 070 5870241

Svenskt skidskytte växer – antal föreningar har fördubblats Svenskt skidskytte har vuxit från 40 till 80 aktiva föreningar på åtta år. Region Syd (Götaland) det område som expanderat mest. En stor anledning är att man börjat använda luftgevärsskytte istället för traditionella 22-long gevär. Det har ökat möjligheten för många klubbar att komma igång.

Kontakt: Ingemar Arwidson, 070-210 87 94

Skidskyttekortet en viktig säkerhetsåtgärd Alla som hanterar vapen måste ha hundra procent säkerhetstänk. Ingen förälder får hjälpa till att bära eller hantera ett vapen om man inte tagit skidskyttekortet. Detta innebär lite teori och lite praktik. Till exempel hur man gör patron ur, hur man gör en säkerhetskontroll, hur man fraktar ett skidskyttevapen i sin bil och hur man bär det. Skidskyttekortet infördes för några år sedan och har blivit en självklarhet inom svenskt ungdomsskidskytte.

Kontakt: Ulrika Öberg, 070-312 33 24 eller Ingemar Arwidsson, 070-210 87 94

Världens första 3D-printade gevärskolv i titan kommer från Östersund – och lockar Martin Fourcade Victor Olsson är en 25 årig skidskytt som studerar Sports Tech-programmet på Riksidrottsuniversitetet, på Mittuniversitetet. Hans intresse för additiv tillverkning, 3D-printing, har lett till att han utvecklat världens första 3D-printade gevärskolv i titan. Tekniken förenklar hantering och sparar vikt jämfört med originaldelarna. Under OS i Pyeongchang användes hans produkter av åkare som Martin Fourcade, Ondrej Moravec med flera.

Kontakt: 010-142 85 90, Anna.Backman-Akerblom@miun.se

Unik statistik kring skidskytteelitens träffprocent sammanställd på Mittuniversitetet Glenn Björklund, knuten till Sports Tech research Centre och Nationellt Vintersportcentrum, har samlat in och analyserat mätdata från 106 tävlingar (VM och World Cup) under två säsonger. Genom statistiken kan han visa vilket som är det minsta antal träffar som krävs för att vinna tävlingar, hur ”skytteeffektiviteten” skiljer sig mellan kvinnor och män, men också att den tredje missen verkar vara den som är mest kritisk för prestationen.

Kontakt: 010-142 85 90, Anna.Backman-Akerblom@miun.se

Hur mycket vinner man på att ”ligga i draget?! Allt fler längdskidåknings- och skidskyttetävlingar på internationell nivå genomförs med så kallad masstart, det är därför relevant att undersöka hur mycket kraft och energi skidåkare kan spara genom drafting, det vill säga att åka bakom andra skidåkare som agerar

“lokomotiv” och därmed får ta den största delen av den bromsande kraft som luftmotståndet utgör. Mittuniversitetets unika vindtunnel gör det möjligt att mäta och analysera luftmotstånd och andra parametrar som inverkar på längd- och skidskytteåkarnas prestationer. Resultat finns och kan visa vid vilken åkhastighet och fartvind som energiomsättning och kraftbehov signifikant förändrats mellan att ligga i täten kontra drafting. Går att åskådliggöra genom att arrangera tester i tunneln under eller inför VM. Sports Tech/NVC kan i så fall ta fram såväl forskare som åkare.

Kontakt: 010-142 85 90, Anna.Backman-Akerblom@miun.se

Så blir ”torrskjutning” mer realistisk och tillförlitlig Torrskjutning, dvs att träna skytte utan ammunition i vapnet, används av många skidskyttar – på hotellrummet, i träningslokal eller andra ställen för att vässa skyttet mellan de ”riktiga” träningspassen. Det elektroniska skyttet har dock en svaghet eftersom ”torr-skotten” inte ger någon rekyl. Forskning på Mittuniversitetet ska hjälpa till att utveckla instrument som gör att man i framtiden ska kunna ”imitera” även rekylen för att göra ”torr-skyttet” mer verklighetstroget.

Kontakt: 010-142 85 90, Anna.Backman-Akerblom@miun.se

Samiska hantverkare skapar VM-kollektion Elisabeth Kråik, Jeanette Kråik och Laila Wilks är samer boende i Härjedalen. De har lanserat VM-kollektion ”Staare 2019” som bygger på traditioner, mönster och skidåkning. Detta har mynnat ut i tröjor och mössor med deras mönster. Staare 2019 – The story behind the #2019Östersund sapmi collection

Kontakt:  Elisabeth Kråik, tel. 0708-29 39 75

1000 funktionärer – även från andra länder Skidskytte-VM har 1000 ideellt arbetande funktionärer. De flesta kommer så klart från närområdet men av landets 21 län har vi representation från 17 av dem. 12 procent, eller var åttonde funktionär kommer från övriga landet än Jämtlands län. 24 funktionärer kommer från utlandet. Vi har bland annat funktionärer från Australien, Frankrike, Tyskland, Norge, Storbritannien, Schweiz och Spanien.

Kontakt: Michael Brovinger, Funktionärsansvarig, 070-569 10 09

Småskalig gastronomi i världsklass  Hur kan Östersund ha blivit ett gastronomiskt centrum i världsklass? Den lilla staden nära fjällen ligger långt från storstadsregionerna, i ett glesbefolkat område präglat av långa vintrar. Ändå har regionen lyckats förvalta och förädla den lokala gastronomin så pass mycket att man numera kan stoltsera med att tillhöra det exklusiva nätverket Unesco Creative City of Gastronomy.

Fakta:

  • Som enda svenska stad är man i ett sällskap bland 25 andra gastronomiska hubbar, bland dessa finns Parma i Italien, Chengdu i den kinesiska provinsen Sichuan och Tucson i Arizona, USA.
  • Utmärkelsen delas av staden Östersund och regionen Jämtland Härjedalen som har flest småskaliga mathantverkare i landet och är störst i landet på lokalproducerade ekologiska råvaror.
  • Här finns även Eldrimner som är ett nationellt resurscentrum för mathantverk.
Från spillmaterial till magi Vad kunde få tre engagerade lärare att säga upp sig från sina jobb och sadla om till att arbeta med spillmaterial från industrin? Svaret finns hos Spilloteket – en kreativ demokrativerkstad och pedagogiskt forum för alla åldrar

Fakta: 

  • Spilloteket kallar sig en kreativ demokrativerkstad och ett pedagogiskt forum och huserar i lokaler intill Jamtli i Östersund. 
  • De tar emot spillmaterial från jämtländska industrier och sorterar och tar hand om det för att det ska kunna få nytt liv i deras verkstad. 
  • De anordnar reparationsverkstäder, drop-in-tider för allmänhet, studiecirklar och verksamhet för skolklasser.  
  • De skriver själva: “Människor besitter kreativa superkrafter och vi frigör dem med hjälp av spillmaterial. Vår strävan är att barn och unga ska höras mer i samhällsdialogen, kunna påverka på riktigt och synas i det offentliga rummet” 
  • I juni 2018 tilldelades Spilloteket FN:s pris för global hållbarhet som delades ut till det initiativ som bäst kommunicerat och ökat medvetenheten kring de globala målen.
Den expansiva staden Att leva stadsliv nära fjällen lockar. Östersund växer nämligen så det knakar med mer människor, mer företag, och bostäder.  Nyligen slog vi befolkningsrekord, arbetslösheten sjunker och antalet gästnätter ökar. Fram till 2025 finns planer på att bygga upp emot 4000 bostäder.

Fakta / statistik om Östersunds tillväxt:

  • Nyligen slog vi befolkningsrekord och blev över 63 000 invånare i Östersunds kommun. 
  • Det föds fler barn i Östersund än antalet människor som dör.  
  • Den främsta orsaken till att de som flyttat hit valt Östersunds kommun är för att få närhet till familj och vänner. Tätt därefter följer studier och möjlighet till fritidsaktiviteter. Det fjärde vanligaste skälet är att själva platsen lockar. Det visar en undersökning som Östersunds kommun beställt för att kartlägga flyttmönster. 
  • Antalet nya företag som startas har ökat sedan 2013. 
  • Antal arbetstillfällen har blivit 2 400 fler mellan 2010 och 2016.  
  • Antalet gästnätter ökar stadigt för varje år. Mellan 2013 och 2016 växte antalet gästnätter med över 74 000.  
  • Besöksnäringen är en viktig näring för Östersund och Jämtland och i Östersund omsätter besöksnäringen cirka 710 miljoner kronor och sysselsätter cirka 1 020 årsverken. 
  • Under perioden 2014 – 2017 har det byggts 273 bostäder per år i snitt. Som mest byggdes det under 2016 då det tillkom 480 bostäder. Det kan jämföras med målsättningen som var att bygga 330 bostäder per år. 

Källa:  

https://www.ostersund.se/kommun-och-politik/tillvaxtplanen-mer-ostersund/hur-gar-det

Green Highway – En fossilbränslefri transportkorridor Arbetet för att skapa en fossilbränslefri region Trondheim-Östersund-Sundsvall pågår inom projektet Green Highway24 som är en 450 kilometer lång grön transportkorridor där både människor och gods transporteras på väg, till sjöss eller med tåg utan fossila bränslen. 

Green Highway är en viktig del av ett unikt gränsöverskridande samarbete mellan kommunerna Sundsvall, Östersund och Trondheim. Här satsar man på elfordon, laddinfrastruktur och förnyelsebara bränslen. 

Den norska och svenska regeringen har utnämnt Green Highway som ett prioriterat område för eltrafik. Detta beror på att längs den fysiska vägen mellan Sundsvall och Trondheim i öst-västlig riktning finns en mångfald av olika initiativ kopplade till fossilbränslefria transporter. Projektet är nationellt uppmärksammat och visar en infrastruktur av snabbladdare för laddbara elbilar. I framtiden kommer det troligen att finnas både rena elbilar, laddhybridbilar och kanske även vätgasbilar som trafikerar länet. 

  • Östersunds kommun kom på andra plats i Laddguldet 2017 – Sveriges bästa elbilskommun 

http://www.greenhighway.nu/

Småskalig gastronomi i världsklass Hur kan Östersund ha blivit ett gastronomiskt centrum i världsklass? Östersund ligger mitt bland fjällen, en bra bit från det som kan tänkas vara Europas gastronomiska centrum. Men här finns naturtillgångar, starka drivkrafter och eldsjälar och då spelar inte avstånden någn roll. Här har regionen lyckats förvalta och förädla den lokala gastronomin så pass mycket att man numera kan stoltsera med att tillhöra det exklusiva nätverket Unesco Creative City of Gastronomy.

Fakta:

  • Som enda svenska stad är man i ett sällskap bland 25 andra gastronomiska hubbar, bland dessa finns Parma i Italien, Chengdu i den kinesiska provinsen Sichuan och Tucson i Arizona, USA.
  • Utmärkelsen delas av staden Östersund och regionen Jämtland Härjedalen som har flest småskaliga mathantverkare i landet och är störst i landet på lokalproducerade ekologiska råvaror.
  • Här finns även Eldrimner som är ett nationellt resurscentrum för mathantverk.
2019-02-14T14:41:20+00:00